Veckan som gått

Nu var det ett tag sen jag skrev igen. Men faktum är att det inte har hänt så mycket som är värt att skriva ner.. Förra vecka hade jag min sista midterm för den här perioden, men den gick inget vidare. Jag hade väl inte räknat med det heller, det är en rätt svår kurs som jag egentligen inte har tillräckliga förkunskaper för så..

Efter det har det blivit lite mer aktivitet. Häromdagen tog jag en långtur (för mig) på cykeln och var ute i närmare två och en halv timme. Jag tog vägen norrut längs kusten. Riktigt fin sträcka med ett par fina ställen att stanna på för att beundra utsikten. Jag har också tagit upp surfingen lite mer efter att den har legat nere nästan helt sedan december. Anledningen är att det har blivit lite varmare både i luften och i vattnet nu, så det är lite mer motiverande att hoppa i havet.

När jag skulle lägga in brädan i bilen i förrgår så upptäckte jag tyvärr det här:
Någon har alltså, med flit eller inte, sabbat min backspegel under natten medans bilen stod parkerad utanför lägenheten. Jag har fixat det provisoriskt med eltejp, men något mer permanent får väl göras innan bilen ska säljas. Det där gagnar ju knappast andrahandsvärdet..

På en lite positivare, eller åtminstone sötare, not så fick jag sällskap i lägenheten idag. När jag kom hem från affären följe den här rackaren med mig in och höll mig sällskap medans jag lagade till lite gröt.


I övermorgon åker jag till kanada för en veckas semester (från den semester jag har här alltså) hos Göran och Johan i Kanada. Tydligen så har det snöat en del och ska fortsätta med det tills jag kommer, vilket borde betyda att det ligger mycket snö på berget när jag kommer dit. Jum-jum godis va, som Nalle i sällskapsresan skulle ha sagt!

Kan bjuda på ett par bilder jag hittade från min förra kanadavistelse. Jag väntade lite extra länge med att raka mig och hade lite roligt med det. Inte särskilt stiligt..


Slutligen ett visdomsord från skolan till alla er som ibland tycker att jag har lite dålig ordning på saker och ting:

Amerikanska killar och annat

Igår var vi ut till ett ställe här i PB som heter firehouse. Det blev en riktigt rolig kväll som fortsatte i Johans nya lya, ett hus på Mount Soledad med skitfin utsikt över PB och havet. Kvällen fortsatte sedan för några av oss på ett annat ställe en bit söderut, innan det var dags att dra sig hemöver. En observation från kvällen:

Man kan mingla och prata med vem som helst när man är ute och har kul här, precis som hemma. Detta förutsatt att man inte får för sig att prata med en tjej som är i sällskap med en amerikansk kille.. Det har nämligen visat sig att amerikanska killar är otroligt osäkra när det gäller att ha en flicka vid sin sida. Det räcker nämligen med att man säger ett snällt "hej" till en tjej för att killen i sällskapet ska börja visa sin manlighet genom att slå sig för bröstet och visa att han minsan har lagt beslag på henne för länge sedan.. Ganska irriterande när man bara vill utväxla några ord..

En annan irriterande företeelse är att man kan underkännas på uppkörningen för att bilen inte håller högsta standard, vilket jag bittert fick erfara idag. Med bokad tid (jag missade den förra) och glad min kom jag äntligen till DMV, redo att ta en tur runt kvarteret (vilket, enligt vänner är vad som krävs) endast för att få reda på att jag inte skulle få köra upp för att min tuta inte fungerade..

Dessutom gick inte de två midterms jag hunnit med hittills alls så bra som jag hoppades..

Det har inte gått så bra för mig på sistone alltså.. Men det blir nog bättre snart! Jag är optimist!

Cykeln

För ett par dagar sedan kom så äntligen cykeln! Jag hann ut på en premiärtur redan dagen efter, men sedan dess har det varit riktigt busväder i två dagar med regn och blåst, så jag har inte kommit ut något mer. Jäkligt skoj iaf, jag tog en sväng upp till toppen av Mount Soledad som ligger här bredvid, vilket var lättare sagt än gjort. Det ser betydligt enklare ut när man sitter i en bil på väg upp än vad det är att trampa hela vägen.. När jag kommit en bit på väg var jag tvungen att, för första gången någonsin, stanna på en cykel för att det blev för jobbigt. Ännu jobbigare var nästan att efteråt inse att toppen av berget, när jag stannade, inte var längre bort än hundratalet meter runt en krök. Jaja, såhär ser den ut iaf, pärlan.


Var ut till nåt ställe i fredags också där det tydligen skulle bli konsert med någon svensk som jag aldrig hört talas om. Folk sa att han var helbra, vilket jag fick erfara för min del mest bekräftade att smaken faktiskt är som baken.. Det var alltså nån snubbe som är känd i house-kretsar, vilket ju inte riktigt är min kopp te. Bra stämning blev det iaf och det var väldans skoj! Värt att notera var att han dragit med sig Bingo Rimér, flickfotografen, från Stockholm. Lite oväntat..

Liverapport

Lunchplugg till midtermperioden. Slår iaf grupprummen på Chalmers med hästlängder.

Superbowlfest

I söndags var det Superbowl XLIII, vilket betydde att det var fest hos en kille med sjukt många tv-aparater. Så vitt jag minns fanns det 9 stycken utställda på olika platser, blanda annat en på toan och en som satt fast i micron.

Ganska snart förtod jag att matchen bara var halva superbowlupplevelsen. Den andra halvan bestod av att titta på reklamen. Inte för att man var tvungen alltså, utan för att det är en del av underhållningen att se hur Budweiser och andra företag har spenderat sina miljoner just i år. I år var det dessutom alldeles extra viktigt att se en särskild reklam. Dreamworks har nämligen gjort massor av reklam för att de ska göra reklam(!) för sin nya film i 3D, varför alla besökare utrustats med varsit par 3D-brillor. Och effekten var påtaglig, man kunde verkligen se hur de spenderade $3 000 000 per minut mitt framför näsan på en. Mest överraskande var ändå Conan O'Briens Bud Light-reklam. Förra året gjorde Johan Rheborg rösten till en fläck och i år det här. Sverige håller långsamt på att infiltrera superbowlreklamernas värld..



Matchen? Tyvärr förlorade Arizona med bara någon minut kvar att spela. Det såg ut som att de höll på att vinna när en Pittsburgh-lirare blockerar en passning och gör den längsta rushen i superbowlhistorien. Jag har ett par anledningar att heja på Arizona. För det första slog Pittsburgh ut San Diego, för det andra var Arizona tippade förlorare och till sist så har jag hört att deras quarterback träffade en tjej, senare hans fru, som visade sig ha en son med Downs syndrom som han genast tog hand om. Jag är ju en sucker för sånna historier.. Och det är alltid roligare att se en match om man har nån att heja på!

Imorgon ska jag ge mig i kast med Dreamgirls igen tänkte jag. Drömtjejerna är alltså de transvestiter som uppträder på gayklubben där jag råkade ragga upp en kille/gubbe under början av min vistelse här. Jag ska försöka hålla mig inom min egen umgängeskrets den här gången..